Nikola Tesla (1856-1943) var en av de viktigaste bidragsgivarna till uppkomsten av den kommersiella elektriciteten. Tack vare elektriciteten har de moderna kontoren kunnat växa fram med sina stora kontorslandskap fulla med datorer och andra apparater som drivs med el. Telegrafen har använts flitigt inom företag genom historien, och var den allra första apparaten som använde sig av elektricitet inom ett större system.
Idag kan vi se hur viktigt det är för dagens företag att ha tillgång till bra kontor med låga kostnader och centralt läge. Nu är det också lätt att hyra Kontor hos Workaround som hjälper företag att hitta hyrkontor i Stockholm. I vanliga fall kan denna process ta månader, upp till år, men med hjälp av Workaround kan detta kortas ner till några dagar eller endast ett par timmar.
Elektriska Belysningsaktiebolaget
Under 1880-talet gjordes experiment där Stockholms stad provade att använda elektriska gatlyktor, men det gjordes ännu inga större installationer. Bågljuset var nämligen inte lämpat för användning inomhus, och båglamporna krävde daglig tillsyn. Men vid 1880-talets intåg kom också Thomas Edisons koltrådsglödlampa. Nu fanns det en elektrisk ljuskälla som kunde användas både inomhus och ute på gator och torg. Här och där i staden uppkom små privata ångdrivna elverk som använde luftledningar för att distribuera ström till kunderna runt om.
Elektriska Belysningsaktiebolaget byggde den största kraftstationen dittills på Trädgårdsgatan som låg bakom Storkyrkan. Dock kunde endast kunder i Gamla stan få elektricitet då förlusterna i ledningarna ökade med avståndet. Det folkliga intresset för den elektriska innovationen blev allt större och i Härnösand anlades ett elektricitetsverk år 1885. I Stockholm uttryckte de styrande dock skepticism. De kunde tillåta att medborgarna startade egna elverk till lampor, men de fick inte lägga ner ledningarna i gatan då detta var förbjudet.
Elektricitetsverk och metalltrådsglödlampan
Småelverken ökade i antal och i slutet av 1888 fanns det över 12 000 glödlampor i Stockholm. Stadens styrelse bestämde då att anlägga ett ångdrivet elektricitetsverk vid Regeringsgatan 38, som kunde leverera ström till gatubelysningen kring nedre Norrmalm samt till intresserade privatkunder. Verket blev dock ingen större succé då elpriset låg på 80 öre per kilowattimme, vilket var högt med dåtidens mått. Det var endast de rikaste medborgarna och de fina butikerna vid Drottninggatan och Regeringsgatan som hade pengar nog att abonnera på det nya elektriska ljuset.
År 1908 kom nästa innovation, metalltrådsglödlampan. Kroaten Franjo Hanaman och ungraren Alexander Just patenterade sin glödlampa som hade en glödtråd av metall. De kallade lamporna för Tungsram, vilket var en kombination av de två kemiska grundämnen som glödtråden bestod av, det vill säga volfram och tungsten. Dessa nya glödlampor drog mycket mindre energi, gav mer ljus och var dessutom mer hållbara än Edisons tidigare koltrådslampor. De var också billigare, vilket speglar vår tid där vi gått över från glödlampor till LED-belysning.
