I början av 1900-talet förändrades Sverige i grunden. Från att ha varit beroende av fotogenlampor och levande ljus, började svenska hem successivt att lysas upp av elektricitet. Detta var inte bara en teknisk innovation – det var en social revolution som påverkade allt från arbetsliv till familjeliv och traditioner.
Tidiga experiment och pionjärer
De allra första stegen mot elektrisk belysning togs redan på 1870-talet. I Stockholm kunde nyfikna besökare, mot en krona i inträde, beskåda de första båglamporna på Blanches Café 1878. Detta var en stor händelse, och caféet blev en av de första platserna i Stockholm med elektrisk belysning, ett riktigt ”underverk” enligt samtida beskrivningar. Några år senare, 1881, installerades de första glödlamporna vid Strömparterren. Även i Göteborg experimenterade man tidigt, bland annat i Trädgårdsföreningen 1878, där båglampor drevs av en ångmaskin. Dessa installationer var dock småskaliga och långt ifrån att vara en del av vanliga människors liv.
Göteborgs tidiga elverk
I Göteborg var det ingenjör Edvard Bildt som startade ett privat elverk på Kyrkogatan 1884. Trots initiala ekonomiska svårigheter lade detta elverk grunden för Göteborgs Elektriska AB, som så småningom levererade ström till omkring 1 000 glödlampor. Kunderna var främst välbeställda företag och institutioner, som Fürstenbergska galleriet och banker. Elektricitet var dyrt – en lyx för de få.
Wernerska Villan: Ett privat elparadis
Ett unikt exempel på tidig elektrifiering i privatbostäder var Wernerska Villan i Göteborg, byggd 1886. Denna pampiga byggnad var den första bostaden i staden med elektriskt ljus, tack vare en egen ångmaskindriven dynamo i källaren. Detta visar på den exklusiva karaktären hos de första elektrifierade hemmen – en försmak av framtiden, men långt ifrån vardagsmat.
Volframtråden och växelström: Tekniken mognar
Två tekniska framsteg var avgörande för att glödlampan skulle kunna slå igenom på bred front. För det första, förbättringen av glödtråden. Genom att använda volfram istället för de tidigare koltrådarna blev lamporna både mer hållbara, ljusstarkare och effektivare. Detta sänkte priset och gjorde elektrisk belysning tillgänglig för fler.
Wenströms innovation
För det andra, utvecklingen av växelströmstekniken och trefassystemet. Den svenske ingenjören Jonas Wenström spelade en central roll i detta. Hans innovation möjliggjorde effektiv överföring av el över långa avstånd. Detta var nödvändigt för att kunna utnyttja Sveriges vattenkraft och försörja både industrier och hem med elektricitet, oavsett var i landet de låg.
Från städernas ljus till landsbygdens hem
Elektrifieringen började i städerna. Härnösand var tidigt ute med elektrisk gatubelysning redan 1885, liksom Göteborg och Trollhättan. I Trollhättan, där kommunalstämman beslutade om elektriskt ljus 1903, var vattenkraften från Göta älv en viktig faktor. Industrier som sågverk och järnverk var också snabba med att använda elektricitet, både för att förlänga arbetsdagen och minska brandrisken.
Stocksbo: Ett lysande undantag
Även på landsbygden fanns tidiga exempel. I den lilla byn Stocksbo i Hälsingland installerades elektriskt ljus redan 1892, tack vare bonden Anders Olsson. Stocksbo blev därmed en av de första landsbygdsbebyggelserna i Sverige med gemensam elektrifiering, en händelse som till och med uppmärksammades i svensk-amerikanska tidningar.
Ojämn spridning
Skillnaderna mellan stad och land var dock stora. Många mindre orter och stora delar av landsbygden saknade länge elektricitet. Det var först under första världskriget, med bränsle- och fotogenbrist, som elektrifieringen tog fart på allvar utanför städerna. Kooperativa distributionsföreningar bildades, och med stöd från kraftbolag och Vattenfall drogs elnätet ut över landet.
En ny vardag och nya vanor
Elektrisk belysning i hemmen var mer än bara en teknisk förändring – det var en social revolution. Jämfört med de svaga, fladdrande fotogenlamporna lyste glödlampan upp hela rummet. Detta förvandlade natt till dag och påverkade människors dygnsrytm. Man kunde nu arbeta, läsa och umgås på kvällarna på ett helt nytt sätt. Bättre belysning underlättade också städning och hygien.
Säkerhet och bekvämlighet
Med den elektriska belysningen kom också en ökad säkerhet. Risken för bränder minskade avsevärt när öppna lågor ersattes med elektriska lampor. Tidigt infördes också starkströmsföreskrifter (1904) och en behörighetsförordning (1919) för att säkerställa att elinstallationer utfördes korrekt. Endast godkända installatörer fick utföra elarbeten, vilket minskade risken för olyckor.
Nya traditioner tänds
Även traditioner påverkades. Julen, traditionellt en ljusets högtid, fick en ny dimension med elektrisk julgransbelysning, adventsstjärnor och elektriska adventsljusstakar. Redan 1882 demonstrerade amerikanen Edward Hibberd Johnson elektrisk julgransbelysning. I Sverige blev Kooperativa förbundets glödlampsfabrik Luma en pionjär, med lansering av elektriska ljusslingor 1933. Dessa, liksom de elektriska luciakronorna, blev snabbt populära. Adventsstjärnan, med ursprung i Tyskland, började synas i svenska hem under 1910-talet. Den elektriska adventsljusstaken skapades i Göteborg i mitten av 1930-talet av Oscar Andersson, anställd vid Philips.
Tidig ljusreklam
Ett tidigt exempel på hur elektriciteten användes i kommersiellt syfte är STOMATOL-skylten vid Klevgränd i Stockholm. Denna ljusreklam, som sattes upp 1909, är en av världens äldsta bevarade i sitt slag.
Vägen mot fullständig elektrifiering
Elektrifieringen av Sverige gick snabbt, särskilt i städerna. Redan 1945 hade nästan alla stadshushåll el, åtminstone för belysning. På landsbygden var siffran lägre, men fortfarande hög. Först 1998 elektrifierades de sista gårdarna med åretruntboende. Den process som inletts i liten skala med experimentella båglampor hade nu nått hela landet. Den elektriska belysningens genombrott under 1900-talets början var en avgörande del i moderniseringen av Sverige och skapade grunden för det elektrifierade samhälle vi känner idag.
