Vi använder den hela tiden. Vi vaknar och tänder lampan, sätter på radion, fixar till frukosten, kanske slår på TV: en stund innan vi fortsätter till jobbet, och där är det högst troligt att vi fortsätter använda den i någon form. Elektriciteten är något vi har runt oss konstant och ständigt använder. Vi har den till och med inom oss. Den har alltid funnits och kommer alltid att finnas i någon form. Men det tog lång tid för människan att tämja den och utveckla system för att kunna använda den.
Ingen enskild persons förtjänst
Elektriciteten är inte en enskild människas upptäckt. Det finns flera Vetenskapsmän som haft stor betydelse för elektriciteten och magnetismen samt dess användning. Man kände till fenomenet redan på antiken, men det dröjde fram till senare delen av 1500-talet innan det fick sitt namn. Det var engelsmannen William Gilbert som stod för namngivningen. På 1700-talet upptäckte Charles Dufay att det fanns två slags laddningar och Benjamin Franklin klassade dem som negativa och positiva. Dansken Ørsted upptäckte elektromagnetismen i början av 1800-talet och Ampère formulerade matematiska ekvationer varmed intresset tog fart på allvar. En viktig person var naturligtvis Edison med sin glödlampa, och inte minst svensken Wilhelm Wenström.
Tillgång till elektricitet möjliggjorde det moderna samhället
För lite mer än 100 år sedan började elektriciteten kunna utnyttjas. Det förändrade radikalt människans livsvillkor till det bättre. Det är i dagens värld svårt att tänka sig ett liv utan lättillgänglig elektricitet. Utan den hade livet varit betydligt mer komplicerat och vissa delar av det vi gör rent omöjliga att genomföra. Hela den moderna civilisationen bygger på att den finns där, närhelst vi vill ha den, men utan dessa och andra vetenskapsmän och ingenjörers hängivna intresse och arbete hade vi aldrig befunnit oss där vi i dag är. Skänk dem därför alla en tacksamhetens tanke nästa gång du använder elektricitet.
